Tjältiningskol för
grävning vintertid

Redan 3500 f kr i medelhavsområdet använde man träkol vid tillverkning av bland annat silver, koppar och tenn. I Sverige började man på 400 talet e kr att tillverka kol i så kallade liggmilor. Dessa utvecklades senare till resmilor. Resmilor är vad vi i folkmun kallar för kolmila. I takt med att järnbruket ökade sin produktion blev behovet av träkol större och större. Som störst var behovet kring andra världskriget, då man tillverkare närmare 6 miljoner kubik I Sverige. I princip all volym gick på den tiden till järnbruken. När järnbruken började använda andra metoder försvann deras efterfrågan och behovet sjönk drastiskt. I samband med detta kom den då nya trenden grillning till Sverige. Samtidigt kom den första grillbriketten till Sverige. Idag säljs ca 60% briketter och 40% kol. Grillningen är idag synonymt med sommar i Sverige och trenden växer ständigt med nya metoder och nya grillmodeller. Grillkolet blir viktigare för dom som grillar och man lägger mer pengar på ett bra grillkol idag. Under lång tid så har man även använt träkol och briketter under årstider med tjäle i marken, för att kunna utföra gräv och schaktning. Tjältiningskol tillsammans med tjältiningsplåtar är ett mycket effektivt sätt att tina marken utan att använda el. Kolet placeras på ytan där grävning ska utföras.  Efter tändning så placeras plåtar över tjältiningskolet för att styra värmen ner i marken. 12–14 timmar är tjälen tinad minst 100 cm ner i marken.